2011-02-04

Några steg framåt och 225 Mdr steg bakåt i Afghanistan

Med veckans fokus på Egypten har bevakningen av Afghanistan kommit i andra hand. Det är därför dags av en summering av utvecklingen i landet.

Av störst intresse för svensk del har varit den rapport som paraplyorganisationen för NGO säkerhet i Afghanistan (ANSO) gett ut för januari 2011. Utvecklingen när det gäller säkerhetsincidenter i PRT MeS område är en aning tvetydig. Å ena sidan har antalet incidenter ökat med 97 % jämfört med januari 2010. Å andra sidan har antalet incidenter jämfört med december månad minskat en aningen mer än andra år. 

Det är sannolikt ett resultat av den fokuserade operation, där vi understött afghanska säkerhetsstyrkor väster om MeS. Säkerhetsläget har temporärt förbättrats i det området. Geografiskt har däremot antalet attacker i Jowzjan ökat kraftigt, framförallt i Darzab- och Sibrigandistriktet. Vår trupp för en ojämn kamp mot omständigheterna, och mycket talar för att de kommer att få släcka bränder under 2011 i en eskalerande region. De riskerar att få lida för det tidigare misstaget att ta på oss ett område stort som Norrbotten. 

Försvarsmakten släppte också ut en film igår som visar våra soldater en strid i Afghanistan oktober 2010. Andra som Chefsingenjören , Wiseman och Cornucopia har redan skrivit om denna. Det är en bra åtgärd av Informationsstaben. Den senaste tidens åtgärder med policy om sociala medier, öppna remisser och denna pressträff är ett exempel på en vinna-vinnasituation som framförallt SvD Mikael Holmströms granskande artiklar har skapat tillsammans med Expressens Therese Christianssons och Aftonbladets Johanne Hildenbrandts arbete med att vinna soldaterrna och sjömännens förtroende.

På det nationella planet i Afghanistan finns en positivt överraskande rapport om afghanernas förtroende för ANP som ökar. Det är Afghan Center for Socio-Economic and Opinion Research (ACSOR) som på uppdrag av United Nations Development Programme (UNDP) genomfört en studie. I denna har man intervjuat 5052 afghanska kvinnor och män i alla 34 provinser i november 2010. Studien visar att 79% har en positiv uppfattning av ANP. Denna korrelerar väl med de 80% som upplever en stark närvaro av polisen i sina områden. I Helmand, där stora militära operationer har genomförts har förtroendet för ANP sjunkit med 19% jämfört med förra året som följd av att befolkningen får mindre kontakt med polisen. Det finns bekymmer också. 25% uppgav att de sett poliser ta droger eller misshandla människor. 60% associerade polisen med stark korruption.

Tyvärr är kontrasten historien om plundringen av Kabul Bank. Amerikanska utredare har uppgett till The New Yorker att 900 milj $ är borta, och att de tror att endast att 100 milj $ kommer tillbaka. Banken hotas av konkurs efter förlusterna som motsvarar 7 % av den afghanska BNP. Det skulle motsvara att Nordea hade plundrats på ungefär 225 Mdr SEK. Enligt utredarna är flera nära rådgivare till Karzai och f.d ministrar inblandade i skandalen. Detta är väldigt besvärande för Karzai, men också för USA som vikit undan för Karzai när det gäller tidigare misstankar om centralstyrd korruption. Luttrade diplomater i Kabul har nu börjat säga att frågan är inte om systemet är korrupt, utan om inte korruptionen är själva systemet. Agerandet indikerar att ansvariga afghaner tar för sig medan tid finns, därför att de inte tror på landets framtid.

En allvarlig incident inträffade också i förgår, då afganska och pakistanska förband hamnade i eldstrid med varandra. En afghansk soldat dödades i sammanstötningen. Enligt en pakistansk talesman deltog också "Afghanistanbaserade utländska trupper" i striden. Enligt en talesman för afghanska myndigheter genomförde pakistanskt flyg en attack mot mål i Nangrahardistriktet i Afghanistan igår. Vi får hoppas att man lyckas kyla ned situationen, men den vittnar om ökad spänning i gränsområdena mellan de bägge länderna.

Som avslutning vill jag koppla ihop Egypten med Afghanistan. Liknande yttre krafter som snabbt stigande livsmedels- och bränslepriser samt vattenbrist är redan i sig ett stort hot mot utvecklingen i landet. Det innebär en risk för en liknande revolt mot styret som i arabvärlden. Om dessutom situationen i Egypten och Mellanöstern eskalerar skulle Afghanistan med största sannolikhet väldigt snabbt kunna ramla ned i västvärldens prioriteringar.  Vi får hoppas att ansvariga för Afghanistan har börjat fundera på omfall för en sådan utveckling. Det går nämligen inte att utesluta den längre.