Nyss kom ett meddelande från Reuters att två iranska fartyg gått in i Suezkanalen kl 0545 lokal tid, enligt en egyptisk tjänsteman. Det är fregatten Alvand och underhållskryssaren Kharg från den 12. iranska sjöstridsflottiljen som i så fall gör denna historiska passage jag skrivit om tidigare.
Efter en del dividerande har Egypten godkänt denna passage, eftersom det inte finns något formellt hinder. Israels utrikesminister Lieberman har kallat resan för "en provokation". Det cirkulerar uppgifter om att Kharg skulle kunna ha vapen ombord till Hizbollah och/eller Hamas. Enligt de sanktioner mot Iran som FN antagit skulle man kunna söka fartyget.
USA har genomfört förberedelser för detta. Sent i förra veckan passerade hangarfartyget USS Enterprise och robotkryssaren USS Leyte Gulf Suezkanalen på sydlig kurs för att fånga upp de iranska fartygen. Utanför Ismalia i Egypten finns amfibiefartyget USS Kearsarge med huvuddelen av en Marine Expeditionary Unit (MEU) ombord.
I en yttre ring har dessutom USA flyttat hangarfartyget USS Carl Vinson till Röda Havet från Stilla Havet, och låtit hangarfartyget USS Abraham Lincoln gå sydvart från Bahrain mot Persiska Viken.
Nu väntar världen på nästa steg. Att låta fartygen gå ogenomsökta till hamn innebär ett framflyttade av de iranska positionerna. Att söka fartygen och hitta något skulle innebära en seger för Israel/USA. Att fartygen vänder tillbaka och går till Iran igen skulle innebära ett platt fall för landet. Det fjärde alternativet, att de iranska härskarna är så beräknande att de fintar omvärlden genom att inte lasta något ombord samtidigt som de läcker indikationer på motsatsen, skulle både göra bort omvärlden och stärka den egna prestigen när USA söker fartygen och inte hittar något. Provokation är ett bärande element i Mao's princip om repression, som säkert de styrande österlänningarna i Teheran studerat.
Nu väntar världen på nästa steg.
