Här och nu är inte bara ett problem som Försvarsmakten brottas med. Den ambitiösa satsningen på den ryska flottan till 2020 som F&S har rapporterat om flera gånger det senaste året är under ifrågasättande från flera håll. Officiellt senast i en ledare i Nezavisimaya Gazeta, där temat just är att satsningarna ligger för långt bort och kanske på fel saker.
Ledaren hänvisar till militära experter som ifrågasätter satsningen på Mistralfartygen på bekostnad av nya hangarfartyg. Tidningen skriver sarkastiskt att stora fartyg bygger landet numera åt Indien och Kina istället. En f.d chef för Svarta Havsflottan citeras avseende dennes motstånd mot att det förra flagskeppet Ochakov togs ur tjänst för två veckor sedan. (Fartyget är ett väldigt stort ubåtsjaktfartyg; klassificeras som kryssare i väst, men anses i Ryssland vara en jagare i funktionen - red anm). Vidare skriver tidningen att Östersjöflottans korvetter Steregushchy och Soobrazitelny inte är stridsdugliga mer än till 50%, vilket begränsar deras deltagande i övningsverksamhet. Om jag förstått rätt, så stödjer sig tidningen på en ansedd bloggares uppgifter avseende Östersjöflottan.
Det har förekommit liknande kritik i andra tidningar också, och en händelse som kan ha utlöst denna ledare kan vara det jag skrev om tidigare i veckan. Nämligen att försvarsminister Serdjukov bekräftade att Ryssland har för avsikt att köpa två Mistralfartyg till. Det verkar som om Nezavisimaya Gazeta har ställt sig på den sidan som ifrågasätter nyttan i denna affär och att man behöver ökad förmåga här och nu för den nationella säkerhetens skull. I vassen lurar de som säger att Ryssland är en kontinentalmakt och därför behöver en stark armé. Fortsättning lär följa.
