Anders Björck, den före detta försvarsministern i regeringen Bildt under början av 90-talet, har idag en debattartikel i Dagens Industri som handlar om den svenska materielförsörjningsstrategins risker.
Anders Björck ställer frågor om tid, pengar, kvalitet, insyn, utveckling och upphandlingskompetens. Undertonen är att svaren på dessa frågor i allt för hög grad riskerar att bli sämre med nuvarande strategi. Han framhåller dock att det kan finnas tillfällen som så kallade läglighetsköp, då det är bättre att köpa från hyllan.
Jag är positiv till svensk försvarsindustri (utveckling och tillverkning) generellt av strategiska skäl, vilket jag utvecklade i maj.
Någon som inte är rådgivare åt JKL, likt Anders Björck, är Rysslands nästa president (?) Vladimir Putin, som talade inför sitt partis kongress häromdagen:
“In the nearest 5-10 years we must rearm our Navy and Army in full”
och
"In this connection, I regard raised state defense order as one of the most significant modernization tools for defense industry in particular and Russian economy in general“
Hans nuvarande chef Dmitrij Medvedev fyllde idag i enligt RIA med anledning av sitt besök vid övningen Centr-2011:
""This is why, against all odds, both I as the Supreme Commander in Chief, and my colleagues will always insist that spending on defense, new weaponry, service pay, proper living conditions for servicemen...be the state's top priority...And whoever disagrees with this should work elsewhere".
Den ryska materielförsörjningsstrategin ser ut som Anders Björcks. Genomför läglighetsköp som Mistral och franska soldatsystem, och få fart på den egna försvarsindustrin under tiden. Kapaciteten idag ligger kring en SU-34 (tungt attackplan) i månaden för närvarande som ett exempel, vilket hämmar tillväxten enligt de uttalade ambitionerna. Den ryska materielförsörjningsstrategin är lagd på hyllan. När justeras vår?
