I helgen kom den polske försvarsministern, Tomasz Siemoniak, med nyheten att Polen planerar att anskaffa ett eget skydd mot robotar. Han uttalade sig till den polska nyhetsbyrån PAP att han gärna såg ett samarbet med Frankrike och Tyskland i ett sådant projekt. Enligt regeringstjänstemän är det frågan om ett luftvärnssystem mot robotar med kort och medellång räckvidd - läs ryska Iskandersystemet som vid en konflikt kan vara utgångsgrupperade i Kaliningradområdet.
Den polska statsledningen, som enligt polsk lag sedan 2002 måste avsätta minst 1,95% av BNP till försvaret, bedöms ha råd att finansiera en sådan anskaffning om 30-40 Mdr SEK eftersom landet har dragit ned sin närvaro i Irak och Afghanistan. Det här är inte frågan om att ersätta de amerikanska planerna på ett robotförsvar, utan som ett komplement till detta strategiska system. Det har funnits en irritation på polsk sida sedan USA, utan konsultationer bytte koncept för detta för ett par år sedan. Det amerikanska systemet är ett skydd mot ballistiska robotar som ska vara operativt med utskjutningsenheter i Polen 2018. Från polsk sida är detta ett klart budskap till de allierade i NATO att landet tar sin egen militära säkerhet på allvar. USA har också deklarerat att man kommer att flyga med F-16-förband från polska baser i framtiden, och de första klargörningsenhetetna kommer att börja sin stjänstgöring snart.
Inte långt därifrån, i den absoluta republiken Vitryssland, hade president Lukatjenko säkert önskat sig ett fungerande luftförsvar när den s.k teddybjörnskuppen genomfördes för en tid sedan. Efter att ha avskedat de två högsta ansvariga, så vände denne blicken mot den svenska diplomatiska representationen i landet. Med en frenesi som hämtad från kalla kriget fick Lukatjenko Sverige att hamna i toppen av årets utvisningslista. Vitryssland angav svenska försök till någon slags subversion - diskussioner med oppositionella - som motiv för åtgärderna, men frågan är om inte teddybjörnskuppen också kan ha spelat in. För misstänksamma ansvariga i Vitryssland ligger det nära till hands att dra slutsatsen att det inte var en PR-kupp, utan en välplanerad operation för att studera det vitryska luftförsvaret i detalj när det gäller radarstationer och beredskap. Sverige fick omedelbart ett starkt diplomatiskt stöd från USA i denna diplomatiska skuggboxning.
På andra sidan Skandinaviska halvön hamnade plötsligt Island i fokus när den Finlands försvarsminster besökte sin svenske kollega förra veckan. Från vår sida var kommentaren sparsamma, medan Carl Haglund (Svenska folkpartiet) var mer talför efter sin första resa som försvarsminister. Enligt Haglund var luftrumsövervakning över Island ett ämne under diskussionerna och att budskapet från Finland var att det vore bra för Finland om Sverige deltar.
Vi ser här alltså solidaritetsförklaringen på prov för första gången. Carl Haglund:
"Nu har vi på riktigt en situation där en av de nordiska länderna har bett om hjälp av de andra. Jag hoppas att vi kunde svara jakande på hjälpförfrågan. Beslutet borde fattas senast i slutet av oktober."
Rimligen kommer Sverige svara ja på denna förfrågan. Vi har gjort en utfästelse om stöd till EU-länder samt Norge och Island vid behov. Även om den inte innehåller några specifikationer om stödet, så skulle en svensk avvaktande hållning underminera trovärdigheten i solidaritetsförklaringen och minska tilltron till svensk förmåga i allmänhet.
Att det sedan innehåller en viss osäkerhet är en annan fråga. Om jag förstått saken rätt, så ska denna övervakning ske om ett par år. Det är inte helt klart hur det arktiska området och norra Atlanten ser ut militärt då kopplat till olika anspråk och relationerna mellan USA och Ryssland inom områden som robotförsvar, Iran och förhållandet till Kina. Det kan vara relativt problemfritt, med det kan också vara ett betydligt frostigare klimat som svenska stridsflygplan ska kunna utföra incidentberedskap i. Ryssland trummar på i sin styrkeuppbyggnad, och nästgårds ligger den norra flottan i Murmansk som är helt vital för Rysslands syn på sin egen säkerhet.
Vid denna tidpunkt är sannolikt SU-35 i operativ tjänst, så det kommer ställas stora krav på hela systemet om denna luftrumsövervakning ska genomföras med Gripen C/D. När sedan PAK FA några år senare börjar att uppträda i luftrummet ökar dessa krav ytterligare. Då behövs antingen en Gripenversion eller en amerikansk Aegiskryssare i området för att denna ska kunna genomföras, om spänningen är stark.
Med Arktis ökade strategiska betydelse, så är det inte förvånande att den amerikanske ambassadören till Sverige, Mark Brzezinski, i förra veckan skrev en debattartikel i SvD om Sveriges och USA:s nära samarbete kring Arktis. Ambassadör Brzezinski är son till Zbigniew Brzezinski, f.d nationell säkerhetsrådgivare och geopolitisk strateg. Placeringen av dennes son som ambassadör tolkar jag som ett tecken för ökad svensk betydelse för den amerikanska strategin i norra Europa.
Sverige är förvisso ordförande i Arktiska rådet, men ingen strandstat. Detta ger Sverige en generellt svagare ställning i rådet och de fem stranstaterna har gjort ett par utbrytningsförsök för att skapa sammanslutningen Arctic Five för de stater som har territoriella anspråk i området. USA väljer nu att arbeta genom Arktiska rådet istället och Sverige lyfts nu fram som en önskad kraft i samarbetet som bland annat ska säkra olika intressen. Ambassadör Brzezinski:
"Vi är fast beslutna att arbeta för att rådet ska förbli det främsta forumet för arktisk diplomati och att såväl de direkt berörda som icke-arktiska stater har en lämplig roll i diskussioner som rör Arktis."
Med planerna på den amerikanska omfokuseringen till Asien, en oklar amerikansk Arktispolitik under förra decenniet som ledde till lämnandet av Keflavikbasen 2006 och en brittisk flotta på nedgång är trenden tydlig med förväntningar om ett större svenskt ansvar kring Skandinaviska halvön i framtiden. Frågan är om vi har viljan och förmågan med ~ 1.1 % av BNP till försvaret. För varje steg vi tar som leder till minskad försvarsförmåga relativt omvärlden, desto större blir beroendet av andra. Se bara på Island.
Du vet väl om att du kan följa oss på Twitter @Forsvarsakerhet och på Facebook: Försvar och Säkerhet
