Söndagen blev en bitter dag för Assads motståndare. De syriska säkerrhetsstyrkorna gick in i framförallt Hama, men även några andra städer. Uppemot 150 människor dödades totalt, och idag kommer rapporter att andra styrkor återigen genomför rensningar i norra delen av landet. Tyskland har begärt att FN:s säkerhetsråd omedelbart sammankallas, vilket sker i kväll svensk tid.
Regimen har alltså väntat ut den omringade staden Hama tills Ramadan utropades, och därefter dagen före starten på denna genomfört något som redan nu kallas Ramadanmassakern. De filmer jag hittade på nätet igår gick knappt att titta på.
Regimens hanterande av det syriska upproret har varit totalt kontraproduktivt. Det som började som några hundra protesterande i staden Dera'a för fem månader sedan har över tiden växt till hundratusentals protesterande. Presidenten har alltjämt personligen ett ganska starkt stöd i landet, men de religiösa undertonerna i konflikten blir allt starkare.
Tidigare följde det sunnitiska prästerskapet regimen efter tidigare överenskommelser. Under Ramadan kan vi förvänta oss att dessa kommer att flytta fram positionerna genom att genomföra böner på samma sätt som man alltid gjort, medan regimen helst vill att folk håller sig hemma. Allt talar för att regimen inte kommer kunna genomdriva den viljan. Det riskerar att bli som jag skrev i förra inlägget: Fredag hela veckan.
På den militära och polisiära sidan ser det också allt mörkare ut för regimen. Assad har nu bundit upp sina bästa enheter i dessa aktioner, för trots gårdagens massaker har dessa ännu inte kontrollen över staden Hama. Min bild är att det pågår gatustrider mellan beväpnade motståndsgrupper och 4. pansardivisionen i stadens centrum. Gatustrider tar tid och konsumerar mycket ammunition och drivmedel. Detta innebär att regimen får svårare att sända sina fåtaliga elitförband kors och tvärs för att släcka bränder.
I öster är 7. divisionen insatt för att försöka återfå kontrollen över viktigare städer. I östra delen av Syrien finns det uppgifter om deserteringar i stor skala från andra arméenheter. Det är den enskilt farligaste faktorn för Assad. Den dag armén inte lyder honom längre, så är tiden ute för honom och hans familj. I fredags hoppade generalmajoren Riad El As'ad av offentligt för att bilda den Fria Syriska Armén tillsammans med ett antal andra officerare. Deras uppgift formulerades som att bekämpa det förtryck som Bashar al-Assad leder.
En faktor som däremot gått Assads väg de senaste dagarna är den kollektiva avgången som den turkiska militärledningen genomförde för några dagar sedan. Det finns flera saker som talar för att Turkiet har långt framskridna planer för att kunna gå in i norra Syrien för att skapa en buffertzon vid behov. Jag har tidigare berört denna möjlighet, vilket skulle erbjuda Turkiet flera fördelar. När hela ledningen byts ut, så uppstår naturligen en viss ledningssvacka för den turkiska krigsmakten, vilket alltså Assad möjligen utnyttjar när han i morse åter sände sina trupper norrut. Ramadan ökar också det turkiska motståndet att hamna i väpnad konflikt med andra muslimer under just den perioden. Det kan innebära att Assad kan koncentrera sig på det inre motståndet under augusti.
Räkna med stegrad konflikt med stor risk för att inbördeskrig bryter ut i Syrien den närmaste månaden. 2011 är ett långt år.
Senste inlägget om Syrien: Assad - två månader kvar?
Första inlägget om Syrien: Syrien - Fly eller illa fäkta?
DN
SvD
Aftonbladet
