Historien från oktober upprepade sig. Kina och Ryssland blockerade en ganska urvattnad resolution i FN:s säkerhetsråd medan alla andra 13 stater röstade för. Dagen innan hade enligt olika uppgifter regeringen bombarderat staden Homs med artilleri- och granatkastareld på 30-årsdagen efter starten av massakern i Hama. Enligt oppositionen ska mellan 250-350 ha dödats under fredagen. Den syriska regimen säger att terrorister dödat människor för att skylla på regimen. I gårkväll började antalet döda att ifrågasättas av oberoende nyhetsmedia. Vi får se om det kommer en nedjustering under dagen.
I grunden till det kinesiska och ryska vetorösterna ligger naturligtvis det egna intresset. En annan faktor, vilken är bekväm att hänvisa till, är resolutionen mot Libyen. Flera länder, inte bara Kina och Ryssland, är kritiska till tillämpningen som den skedde. Brasilien har tagit fram ett underlag för diskussion som heter Responibility while protecting (RWP). Där betonas bland annat proportionalitet och balanserade konsekvenser liksom en mekanism för övervakning och debatt av mandatet i FN:s säkerhetsråd. International Crises Group's president och förre australiensiske utrikesministern, Gareth Evans, skriver intresseväckande här.
Västvärlden gör nog bäst att försöka vara konstruktiv och ta en vuxen diskussion kring R2P och RWP med BRICS-länderna. Det går inte att utan diskussion avfärda att stater som skulle implementera resolutionen själva bröt mot vapenembargot, att flyende sköts och att regimen störtades.
Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov ska i början på veckan till Damaskus för att besöka president Bashar al-Assad. Med det ryska vetot i ryggen kommer han att bli välkomnad av den syriska ledningen. I närtid kommer presidenten att sitta säkert. Det finns obekräftade uppgifter att han var ute i fredags kväll och rörde sig obehindrat i centrala Damaskus för bland annat restaurangbesök. Trots detta kommer regimen inte ta något för givet, och det är troligt att en alltmer bekymrad omvärld kommer öka sina dolda ansträngningar för att få bort Assad som president. Förutom handelspolitiska spörsmål kan vi anta att den ryska delegationen kommer att diskutera olika sätt att stärka regimens motståndskraft i form av vapenleveranser, örlogsbesök och möjliga förstärkningsstyrkor för att skydda ryska medborgare i landet.
Inbördeskriget i Syrien lever av egen kraft, men tjänar också som en så kallad yttre manöver i kraftmätningen mellan väst och Iran. För Iran skulle det vara ett stort bakslag om Assad föll och en regim med en annan utrikespolitik kom till makten. Detta skulle minska den iranska räckvidden visavi Israel. Parallellt med utvecklingen i Syrien har Ayatollah Khameni hållit ett trotsigt tal om Irans motståndskraft. Landet kommer inte att vika sig från sitt atomprogram, stå emot sanktioner och slå tillbaka tiofalt om landet blir angripet. Övningen Stora profeten 7 anonnserades, vilken startar omgående och pågår i tre veckor. Jag bedömer att inte bara är en fråga om övning, utan också en reell och förtäckt mobilisering av revolutionsgardet.
Det är kanske inte så konstigt eftersom flera intressanta uttalanden gjorts i slutet av veckan. Den israeliske vice premiärministern Moshe Ya'alon menade häromdagen att Israel har förmågan att slå ut alla iranska nukleära anläggningar. FN:s inspektörer fick heller inte tillträde till bland annat anläggningen i Parchim utanför Tehran, och de fick inte intervjua iransk personal heller. Den amerikanske försvarsministern, Leon Panetta, gjorde en spännande kommentar och hävdade att Israel kan anfalla Iran mellan april och juni.
Specificeringar är alltid intressanta brottstycken. Genom att bli mer konkret ökar trovärdigheten. Ville försvarsminister Panetta distansera sig från en israelisk självständig attack eller ville han sätta press på Iran att acceptera en diplomatisk lösning som USA kan acceptera? Som jag skrivit tidigare. Legitimiteten kommer att bli avgörande. Vi får räkna med att de inblandade kommer fortsätta sina operationer i det fördolda till dess tålamodet brister hos någon. Termostaten i regionen kommer att prövas till bristningsgränsen.
Ekot
DN
Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet
