Idag medverkar undertecknad i Vetenskapsradions Forum och resonerar kring olika aspekter på ett eventuellt anfall mot Irans atomprogram. Vad risken är för detta går inte att kvantifiera, men den är högre än på länge. Förra månaden spelade jag in en genomgång om detta på Youtube. Radion är ett spännande format och programledaren Urban Björstadius ställde intressanta frågor.
Allt hann vi däremot inte gå igenom under samtalet. En metod som vissa har spekulerat i är att Israel skulle kunna använda en bomb med en elektromagnetisk puls (EMP) som på höjd med ett kärnvapen detoneras över Iran och slår ut alla kretsar i elektroniken över en väldigt stor yta. EMP-bomber nämns ofta som ett icke-dödligt vapen, men de sekundära effekterna av en sådan tar liv när flygplan störtar och elsystem som reglerar avlopp och vattenrening slås ut. Prioriterade verksamheter kan förstås ha reservkraft för att hjälpligt hålla begränsade system igång. Jag är skeptisk till ett sådant scenarie, då det är urskiljninglöst och skulle vara en farlig eskalering med insats av kärnvapen. Däremot går det inte att utesluta att såväl Israel som USA har operationaliserat ett flyttbart EMP-system som utlöses av en konventionell bomb, och som kan sättas in lokalt exvis anläggningarna ingående i atomprogrammet. Det finns också bomber som sprider ut kolfibertrådar som kortsluter de elledningar som transporterar elkraft. Israel har aldrig medgivit sitt påstådda kärnvapeninnehav, och en eskalering skulle kunna vara att landet gör det.
Vi går nu in i en period med ökad spänning som är betingat av bland av väderförhållanden. Om en dryg månad blir vädret generellt sämre i regionen, ett fönster som öppnar igen i januari. Med presidentvalet i USA som bland många bedömare anges som något slags skynke för insatser under hösten. Faran ligger i om Iran försöker utnyttja detta och accelerera sina ansträngningar. Något beslut att tillverka en bomb finns sannolikt inte än, men för varje dag som går desto fler komponenter finns på plats, vilket minskar tiden från beslut till fullbordat faktum.
I Persiska viken börjar i veckan den största minröjningsövningen till sjöss någonsin. Minst 25 nationer deltar i denna som naturligtvis omfattar andra marin- och flygstridskrafter också. USA kan ha upp till tre hangarfartygsgrupper på plats, USS John C Stennis, Enterprise och Dwight D Eisenhower. Längre norrut startar idag i södra Ryssland övningen Kavkaz-12 som varit föranmäld sedan en lång tid tillbaka. I denna ingår bland annat skarp skjutning med det taktiska robotsystemet Iskander. Iran börjar sin största luftförsvarsövning någonsin om ett par veckor.
Det militära instrumentet fungerar så att dessa typer av övningar antingen som förberedelser för något (såväl offensiva eller defensiva åtgärder) eller som maskering för riktiga operationer. Med tanke på att Iran nu officiellt har meddelat att landet har officerare på plats i Syrien för rådgivning och finansiellt stöd som det heter, så har insatserna ökat. Det är en annan vinkel som vi inte hann med i radioprogrammet, nämligen risken för att omgivningen går in i en konflikt om Irans atomprogram via andra konflikter. Regelbundna läsare vet att jag pekat på denna utveckling som mer trolig än ett direkt anfall. Jag ser en kedja av konflikter som påminner om en näringskedja, där frågan i så fall är på vilken nivå en utveckling startar. Denna kedja ser ut så här: Sinai-Gaza-Libanon-Syrien. Ett omfattande område att bevaka och F&S ska göra sitt bästa för att hjälpa dig med resonemang i hopp om att du deltar, så att vi tillsammans blir klokare.
Programmet sänds idag kl 13.20 på P1 (Du kan lyssna på programmet här - inslaget startar 12.30 min i programmet), och med repris i morgon kl 19.03 och lördag 22/9 kl 18.15.
Du vet väl om att du kan följa oss på Twitter @Forsvarsakerhet och på Facebook: Försvar och Säkerhet
