På den åker som ständigt plöjs kan inget gro - Lars Fresker
Igår exploderade några raketer kring den turkiska ambassaden i Bagdad. Inga människor kom till skada och de materiella skadorna var små. Vad betyder detta?
Jo, det illustrerar på ett bra sätt hur frågan om Irans kärnvapenprogram påverkar omgivningen. Den turkiska tidningen Zaman rapporterade dagen innan att landets säkerhetstjänst varnat alla distrikt i landet för en möjlig attack av iranska revolutionsgardets Al Qods. Enligt tidningens uppgifter ska ett anonymt brev ha pekat ut amerikanska ambassaden eller något av konsulaten.
Turkiet har nyligen tagit en radar i drift för det gemensamma robotförsvaret, något som iranska företrädare pekat ut som ett mål vid en konflikt med omvärlden. Andra möjliga mål i Turkiet är allt som är associerat med Israel. De iranska möjligheterna att få stöd är störst i länder med stort shiitiskt inslag som Irak och Libanon, eftersom det är lättare att påräkna logistiskt stöd. Detta gäller till del i Turkiet, där det finns två shiitiska enklaver. Iran har bedrivit en kraftig uppbyggnad av Al Qods för underrättelseoperationer och våldsaktioner utomlands de senaste trettio åren. Men landet har också ett omfattande stöd och samarbete med andra organisationer som libanesiska Hizbollah och Islamic Jihad i Gaza/Sinai.
Just Hizbollah har en räckvidd över hela världen, främst i Europa och Sydamerika. I förra veckan arresterades också någon med vad som förefaller vara ett svenskt pass i Thailand misstänkt för att förbereda någon slags terroristattack i regionen. Enligt uppgifter till media ska det vara Hizbollah som är inblandade.
Den iransk-turkiska motsättningen är tydligast i Syrien, där Iran stöder regimen och Turkiet vill öka sitt inflytande för att kunna göra en framryckning i arabvärlden. Irans utrikesminister, Ali Akbar Salehi, är idag i Turkiet för samtal, föregivande atomprogramskonflikten mellan omvärlden och Iran. Min bedömning är att det kommer vara ytterst hårda budskap mellan parterna, och att relationen inte kommer förbättras. Länderna står för långt ifrån varandra, sedan Turkiet förändrat sina relationer med såväl Iran, Syrien och Israel.
Hela bilden i området präglas av ett lapptäcke av beroenden, konfliktytor och dimensioner. Det är religiösa skillnader i form av muslimer och judar, sunniter och shiiter. Det är etniska skillnader som turkar, perser och araber. Det är nationalistiska principer som är tydligast i Iran och Israel. Allt detta förstärks av allas inblandning i allas affärer. Tydligast effekt har detta när det gäller sanktionerna mot Iran som börjar ta tull. När omvärlden prövar en sådan strategi, så måste den förbereda sig på krig i olika former. Den iranska regimen kommer inte vika undan.
Som det heter i det persiska ordspråket:
"Bara sten kan krossa sten."
Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet
