En hyggligt objektiv rapport med bäring på svensk försvarspolitik landade igår. Det är ansedda IHS Jane's som gått igenom driftkostnader för moderna stridsflygplan i väst, här omskrivet av Stratpost.com.
Resultatet är en triumf för Gripen. Genom att gå igenom kända affärer och olika fabriksuppgifter samt Jane's egna bedömningar har olika flygplans kostnader per flygtimme räknats ut. Gripen (Bedömt version C/D) betingar en kostnad på 4700 USD per flygtimme jämfört med närmsta konkurrent F-16 med motor Block 40/50 som slutar på 7000 USD/timme.
Gripens europeiska konkurrenter Rafale och Eurofighter Typhoon ligger på 16500 resp. 18000 USD/flygtimme enligt analytikernas beräkningar. Driftmässigt är F-35 (Joint Strike Fighter) en rysare på 21000/31000 USD i timmen enligt Australiens flygvapen/US Navy projektioner.
Skillnaden blir enorm om en stat ska vidmakthålla luftstridskrafter i Sveriges omfattning. Om vi antar att 200 flygförare till 80 stridsflygplan ska ha 140 flygtimmar per år för att kunna utföra en typisk uppdragsprofil typ jakt, så skiljer det c:a 2,3 Mdr SEK årligen mellan Gripen och Rafale i driftkostnader (c:a 900 MSEK resp. 3200 MSEK).
För Norges del innebär detta en merkostnad om c:a 2500 MSEK varje år - 50 Mdr SEK på 20 år - om vi antar att det är 120 flygförare som ska träna med F-35 vid ett pris på 26000 USD/flygtimme jämfört med Gripen.
Nu är mer jämförbara E/F-version sannolikt något dyrare per flygtimme eftersom motorn hos de flesta köpare antagligen skulle vara kraftigare än i C/D-versionen. Jane's har tagit fram en formel för att räkna ut bränsleförbrukningen som Stratpost visar för den som vill fördjupa sig.
Jane's har också redovisat en viktning av olika poster för att räkna ut CPFH (Cost Per Flight Hour). I denna viktning utgör bränslet 20 - 25% av totala driftkostnaden medan systemunderhåll och reparationer står för 60 - 70%. Reservdelar och elektonik är resterande 10 - 15% av CPFH. Därför är Gripen E/F-versionen sannolikt bara marginellt
dyrare än C/D-versionen.
Detta är en rapport att ta till sig inför diskussionerna om olika alternativ inför en eventuell uppgradering av vårt stridsflyg. Till detta kommer att engångskostnaden för att byta logistiksystem vid val av ett utländskt flygplan, något som kan ha påverkat Norge marginellt till valet att stanna vid Lockheed.
Med IHS Jane's rapport har vi fått en ledstång att hålla oss i under debatten som följer. Nu väntar vi bara på den säkerhetspolitiska analysen.
Du vet väl om att du kan följa oss på Twitter @Forsvarsakerhet och på Facebook: Försvar och Säkerhet
