Uppgifterna i Svenska Dagbladet om att regeringen tillsätter en statssekreterargrupp för att lämna förslag på hur Försvarsmaktens verksamhet och ekonomi ska komma i balans och långsiktigt kommer som en överraskning. En överraskning med tanke på den kritik som regeringen nyligen fick av Riksrevisionen när man tillsatte den så kallade genomförandegruppen för några år sedan som skulle göra ingrepp i försvarsmaterielbeställningar utan direkt medverkan av Försvarsmakten.
Tidningens uppgifter innehåller flera intressanta aspekter. För det första talas det om att det är oförändrade anslag som gäller, vilket i sig inte är en överraskning med tanke på att försvarsministern häromveckan indikerade detta. För det andra så säger anvisningarna att insatsorganisationen i allt väsentligt ska fullbordas, vilket innebär att regeringen inte fullföljer riksdagens inriktningsbeslut om försvaret. I detta beställde Riksdagen en definierad insatsorganisation (IO 14) med tillhörande operativ förmåga.
Instruktionerna till de tre statssekreterarna från finansdepartementets budgetavdelning talar enligt SvD:s uppgifter om att frigöra utrymme av att kunna ta ställning till förslag som binder resurser under lång tid. Detta tolkas allmänt som att det är en beställning av Gripen E/F som avses. I arbetet ska man vända på de flesta stenar. Insatsorganisationens inbördes balans, basorganisationen, avveckling av fastigheter och rationaliseringar i materielplanen är konkreta exempel på vad som ska belysas.
Trovärdigheten i arbetet kommer att bli ifrågasatt, eftersom den inte vilar på en aktuell säkerhetspolitisk analys. Det kan i och för sig finnas en sådan i en liten grupp, men den har i så fall inte mött tankens prövning och är heller därmed inte förankrad. Samhället har väntat på att en ny försvarsberedning ska tillsättas för att genomföra en sån analys. Den amerikanska omorienteringen mot Asien, EU:s politiska och ekonomiska kris samt de ryska upprustningsplanerna för att ge några exempel på vad som behöver värderas liksom de rysk-amerikanska relationerna. Det är slutsatserna av dessa överväganden som ska vägleda arbetet med ett nytt beslut.
Den andra bristen är skrivningen om oförändrade anslag. Det är helt orealistiskt att ta fram en insatsorganisation som påminner om den av riksdagen beslutade organisationen med oförändrade anslag, inte ens "i allt väsentligt".
Försvarsmakten lämnade i april ett tydligt underlag som talade om ett årligt underskott på sammanlagt 3,2 miljarder svenska kronor per år efter 2014. Detta är den så kallade underfinansieringen för personal och materiel i inriktningsbeslutet 2009. Till detta kommer medel för inköp och drift av Gripen E/F, vilket inte redovisades i aprilunderlaget. Dessutom, och värst av allt, så tillkommer den årliga inflationsurgröpningen av anslaget. Det är Försvarsmakten som inte kompenseras för prisökningar på försvarsmaterial. Det handlar om i storleksordningen 4 miljarder svenska kronor per år vid tidpunkten 2019.
Vår finansminister har konsekvent försökt tillämpa ekonomivetenskapen inför olika beslut inom sitt fögderi. Jag önskar att någon kunde ha samma ambition när det gäller strategin och krigsvetenskapen. Som det heter i inledningsverserna i Krigskonsten av Sun Tzu:
"The art of war is of vital importance to the State. It is a matter of life and death, a road either to safety or to ruin. Hence it is a subject of inquiry which can on no account be neglected."
Tyvärr fruktar jag dock att någon håller på att ställa in gamla folksagor på hylla S - Krigsväsen - i bilblioteket på Finansdepartementet.
Du vet väl om att du kan följa oss på Twitter @Forsvarsakerhet och på Facebook: Försvar och Säkerhet
