Idag blev det stor spridning av nyheten om ett nytt spionprogram, Flamman, som uppträtt i datasystem i framförallt Mellanöstern. Här ett pressmeddelande från Kaspersky som beskriver hur datakoderna är 20 gånger mer omfattande än Stuxnet. Enligt Kaspersky är programmet i en aktiv fas och övervakas av sin skapare under genomförandet. Omfattningen av programmet innebär att det med största sannolikhet är skapat av en statlig aktör.
Ungefär samtidigt kommer nu en rapport från universitetet i Cambridge som funnit bakdörrar installerade i kiselkretsar som används i amerikanska militära chips. Genom denna bakdörr kan skaparen programmera om krypton, förstöra komponenten och få tillgång till nycklar. En besvärande omständighet tycks vara att forskarna ännu inte hittat något sätt att uppdatera kiselkretsen, vilket innebär att en användare måste acceptera risken eller fysiskt byta ut kretsen. Eftersom en övervägande del av dessa kiselkretsar tillverkas i Kina, så riktas misstankarna mot den kinesiska staten.
Nu är det inget märkligt att en tillverkare bygger in bakdörrar i sina digitala program/system för att kunna förbättra produkten eller avhjälpa fel. Samtidigt passar det de digitala försvararna att hot mot våra datorer blir kända, vilket skapar efterfrågan på IT-säkerhet.
Nu kanske det skulle behövas i skenet av de senaste turerna kring Google Street View. UK Information Commissioner överväger nu att återuppta sin utredning mot bolaget, sedan de studerat amerikanska Federal Communications Commission (FCC) som förra månaden gav ut en rapport om hur det stora företaget samlat in okrypterad information från användares nätverk när bilen med kamerautrustning passerat. Textmeddelanden, email och lösenord är exempel på data som samlats in av Google, enligt FCC. Företaget säger att det inte har använt denna data eller haft någon avsikt att göra det. FCC säger att Google fördröjt utredningen genom att inte lämna ut material i tid. Enligt organisationen Big Brother Watch har endast 12% av användarna läst igenom Google's policy.
Kampen om makten på cyberdomänen går vidare. Vi kunde igår läsa om hur svenska skattemedel och myndighetsstöd används för att upprätthålla nätfrihet genom anonymiseringstjänsten Tor. I USA formeras nu styrkorna i kongressen för att ta ställning till ett förslag om att ge FN-organet International Telecommunication Union (ITU) ökat inflytande över Internet när det gäller saker som standarder, tariffer och Webadresser. Förslaget har uppbackning av BRIC-länderna, vilket inte ökar aptiten i kongressen för förslaget. Kritiker menar att förslaget kommer att fördyra Internettrafiken och minskar den personliga friheten.
Cyberdomänen, skapad av människan, är på väg att bli en enormt stor politisk fråga på ett sätt som påminner om miljöfrågan. Viljan att ha hemligheter, som manifesterades i kampen om den så kallade FRA-lagen, har hittills varit starkare än viljan att vara privat. Den data som vi publicerar om oss själva är omfattande och i många fall ger vi iväg äganderätten till exempelvis foton. När kunskapen eller den digitala medvetenheten växer sig starkare om kraften i kombinationen av exempelvis ansiktsigenkänning och geolokalisering, så kan det bli annat ljud i skällan om skydd mot marknader och inte bara stater.
Du vet väl om att du kan följa oss på Twitter @Forsvarsakerhet och på Facebook: Försvar och Säkerhet
