Professor i underrättelseanalys och Akademiledamoten, Wilhelm Agrell, citeras i dagens SvD angående informationstjänsten avseende vår insats i Afghanistan:
"Det blir viktigare och viktigare att skapa en positiv bild av insatsen och de resultat som man uppnår. För den bilden påverkar stödet hos den allmänna opinionen. Förlorar man det stödet försvinner också det politiska stödet för insatsen."
Det är ett spännande ämne som luftas. Försvarsmakten svarar genom Informationsdirektören Erik Lagersten att myndigheten inte beskriver insatsen med en positiv bild som utgångspunkt. Erik Lagersten hävdar att bilden av rapporteringen är en konsekvens av att myndigheten är snabb och tämligen ensam om att rapportera om Afghanistan. Det är en bild jag kan känna igen mig i, och Försvarsmaktens information om pågående insatser har sakta, men säkert, blivit bättre det senaste året. Mer tveksamhet känner jag däremot för diskussionen om att påverka opinionsbildningen, särskilt det politiska beslutsfattandet. Informationsdirektören:
"Jag skulle inte kalla det opinionsbildning, utan så bred information som möjligt i syfte att stödja beslutet."
Etiketten är inte här det viktiga, utan uppsåtet att stödja beslutet. En avslutning som ...."att stödja beslutsfattandet", hade jag känt mig mer bekväm med.
Både Agrell och Lagersten har poänger i sina resonemang. Det vore intressant om SvD kunde följa upp med redaktionella kommentarer. Mycket av diskussionen är ju en konsekvens av ett tomrum i rapporteringen. Maktutövning, i synnerhet med vapen, ska följas, rapporteras och granskas av en fri media.
Denna skulle till exempel kunna ta avstamp i Afghan NGO Safety Office senaste kvartalsrapport. Denna gång har de en jämförelse med 2009:s andra kvartal. För våra provinser ser läget ut så här när det gäller väpnade attacker från väpnat motstånd. (2009 inom parentes):
Balkh 89 (25)
Jowzjan 75 (15)
Sar-e-Pul 59 (6)
Samangan 5 (1)
228 attacker april - juni 2011 istället för 47 under motsvarande period 2009. Nära en femdubbling av antalet attacker i PRT MeS ansvarsområde på två år. Alla indikatorer pekar åt fel håll, visa mig gärna exempel på motsatsen.
Talibanerna bedriver riktade likvideringar mot regimens toppfunktionärer - oavsett etniciteter, den gamla alliansen beväpnar och berikar sig, väst är på väg ut och människor är rasande på korruptionen. Denna situation reder inte ens den mest positive medarbetaren vid Informationsstaben ut.
Det är som mina brittiska vänner brukar säga:
"There will be plenty of tears before bedtime"
2011 är ett långt år.
Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet
