Thomas Engevall och Magnus Haglund
Traditionellt har metoden att värna våra svenska intressen varit att vårt försvar har inriktats på att försvara det egna territoriet mot hot om konfrontation med andra stater eller grupper av stater. Vårt grundläggande intresse är fortfarande att värna vår stats oberoende och våra medborgares frihet. Utvecklingen sedan det kalla krigets slut har dock sakta men säkert förändrat våra strategiska förutsättningar och vår syn på vilket sätt våra svenska intressen nu bäst tillvaratas. Ett tydligt exempel på detta är Sveriges engagemang inom ramen för EU:s operation ATALANTA utanför Somalia där resurser ur såväl Kustbevakningen som Marinen deltagit i syfte att skydda internationell sjöfart parallellt med att säkra hjälpsändningar till Somalias befolkning.
Den insatsen är ett bra första steg i att möta dagens och morgondagens maritima utmaning. Denna utmaning går långt bortom det begränsade synsättet om försvar av territorier i mellanstatliga konflikter och Sverige har förutsättningar att göra betydligt mer inom detta område än idag. Detta kräver dock en insikt kring problembilden samt en utvecklad förmåga och vilja att ta aktiv handling.
Dagens säkerhetspolitiska situation är mycket komplicerad och oförutsebar och flera pågående och potentiella konflikter har mer eller mindre tydliga kopplingar till internationell kriminalitet och terrorism. Även verksamheter såsom piratattacker, narkotikatrafik och människosmuggling får därför en säkerhetspolitisk betydelse.
Att hindra terrorister från att uppträda till sjöss och att anfalla sjötrafiken har därför blivit en allt viktigare uppgift för flera regeringar i världen. Särskild uppmärksamhet riktas då mot att energiförsörjningen många gånger är sårbar och kan bli särskilt utsatt för terroristattacker av olika slag. Händelser i närtid visar hur snabbt terroraktioner kan sprida sig även till vårt närområde och vårt land. Sveriges ekonomi och välfärd är starkt beroende av en fungerande export och import och störningar eller avbrott i sjötrafiken skulle slå direkt och kraftfullt mot våra intressen, oavsett om källorna för sådana störningar eller avbrott finns geografiskt nära eller långt borta.
Samtidigt uppmärksammas mänsklighetens beroende av haven även som en klimatfråga, vilken för vår del kan komma att få särskild tyngd om sjöförbindelser öppnas över Norra Ishavet.
Den maritima utmaningen säkerhetspolitiskt innebär därför att Sveriges förmåga att bidra till att skapa goda förutsättningar för, och att skydda och försvara, den maritima sektorn måste stärkas. Vi behöver bli bättre på att utnyttja våra samlade resurser för att på egen hand och tillsammans med andra, säkerställa att flöden i form av folk och förnödenheter i vårt närområde kan röra sig fritt och säkert. Vi behöver också utveckla vår förmåga att bidra till motsvarande säkerhet på andra aktuella hav. Dessa utmaningar är så omfattande att de inte är en uppgift enbart för staternas militära eller marina försvar, utan de kräver en väl utvecklad samverkan med såväl andra nationella aktörer som med andra stater och internationella aktörer.
Det är därför bra att Regeringen på det nationella planet utgivit ett kommittédirektiv om ”Utökad samverkan av Sveriges maritima resurser”. Såväl Kungl. Örlogsmannasällskapet som Kungl. Krigsvetenskapsakademien (avd. för Sjökrigsvetenskap) är beredda att stötta och bidra i detta arbete. Vi menar att vi har goda möjligheter att i ett sådant arbete föra in de säkerhets- och försvarsrelaterade dimensionerna i arbetet såväl nationellt som internationellt.
Vår nationella säkerhetspolitik måste mer än idag uppmärksamma den maritima sektorns grundläggande påverkan på vårt välstånd och för vår säkerhet. Den maritima utmaningen är att få till stånd en mer aktiv debatt, en ökad kunskap, samordnande beslut och i förlängningen en ökad samlad svensk förmåga och vilja att aktivt skapa säkerhet och stabilitet i den maritima miljön såväl i våra ”hemmafarvatten” som på mer geografiskt avlägsna hav som har betydelse för vår handel och sjöfart.
Thomas Engevall
Ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet
Magnus Haglund
Ordförande Kungl. Krigsvetenskapsakademien, avd för Sjökrigsvetenskap
(Red anm - Studien som författarna hänvisar till hittar du här. Försvar och Säkerhet bejakar författarnas slutsats att vi måste uppmärksamma den maritima sektorns betydelse för vårt välstånd)
