Knappt hade trycksvärtan torkat om socialdemokratiska kontakter med USA om bland annat deltagande i NATO-operationer förrän det var dags att läsa om regeringens aktiviteter på området. Wikileaks har precis som Mikael Holmström riktigt påpekar gett människor möjlighet att läsa vad aktiva diplomater skriver istället för att läsa om det i en doktorsavhandling om 40 år. I sak finns det inget som överraskar i SvD artikel. Den politiska nivån går, oavsett regering, en delikat balansgång mellan nödvändigheten att hålla strategier hemliga och att ha medborgarnas stöd för samma sak.
SvD citerar en viss tveksamhet hos en amerikansk företrädare om det är önskvärt att Sverige och Finland går med i NATO. Vi har nu en ordning som verkar passa bägge parterna. Ett förhållande där vi kan kommunicera, och ofta samarbeta bilateralt, utan att gå omvägen via NATO. För svensk del gäller det dock att vara uppmärksam på den stora rörelsen i amerikansk utrikespolitik från 1900-talets Atlanten till 2000-talets Stilla Havet. Det är också oklart vad framväxten av Tea Party-rörelsen kommer att innebära för amerikansk utrikespolitik. En minskad amerikansk förmåga till projicering i norra Europa kommer med stor sannolikhet innebära sämre möjligheter till stöd i rätt tid för vår del, trots solidaritetsförklaringen. President Medvedev varnade också häromdagen om en risk för en ny kapprustning om inte man når en överenskommelse om robotförsvaret. Det torde innebära att vi utanför NATO måste vara beredda att ta ett större ansvar för vår egen säkerhet i framtiden.
SvD citerar bland annat en mening ur en rapport: " ”Tolgfors berättade för ambassadören att han älskar USA”." Eftersom försvarsministern också älskar Sverige, och enligt SvD förklarade för amerikanerna att det är han som styr över försvarspolitiken och inte finansministern, så är en bättre balans mellan uppdrag och resurser i nästa budget en nåd att stilla bedja om. För säkerhets skull.
SvD
Expressen
SvD
SvD
DN
