På 1800-talet ska Khanen av Kalat en gång ha sagt: "Ja, jag har hört att brittiska styrkor har gått in Kabul. Och nu undrar jag hur de ska komma därifrån."
Jag har valt Indien och Pakistan för denna månad, eftersom det finns krafter som vill initiera våldsamheter mellan dessa länder, för att bland annat förstöra förhandlingar om en politisk lösning i Afghanistan.
Indien och Pakistan har utkämpat tre krig sedan 1947 och befinner sig i ständiga skärmytslingar kring Kashmir sedan lång tid tillbaka via olika ombud, eller genom grupperingar man inte kan kontrollera. För pakistanska strateger är Afghanistan viktigt för att skapa ett djup visavi Indien. Konflikten kring Kashmir handlar mycket om kontroll av vattenflöden samtidigt som bägge länderna har stora interna problem.
Pakistan har dels översvämningarna, ett minst sagt bekymmersamt ekonomiskt läge och självsvådliga stammar i de federalt administrativa områdena. Utöver detta börjar landets finans- och importcentrum Karachi skakas av upplopp och hård kamp mellan olika politiska krafter och Al Qaida. Provinsen Baluchistan, där kärnvapnen enligt uppgifter ska finnas är föremål för en befrielserörelse samtidigt som Kina har intresse för den strategiskt viktiga hamnen i Gwadar för främst energitransporter.
Indien å sin sida har växtvärk och ett stort problem med maoistiska naxaliter i framförallt östra Indien som för ett slags gerillakrig mot de indiska myndigheterna. Indiens långsiktiga konkurrent eller motståndare är Kina, som påpassligt har bra relationer med Pakistan. Kina har också så smått börjat blanda sig i Kashmirkonflikten.
Den mest respekterade institutionen i Pakistan är utan tvivel armén. Det har senaste veckan spekulerats i att armén kommer försöka eller har försökt att ta över styret av landet. Premiärministern är utomordentligt impopulär i breda lager och hotas av upphävd immunitet efter ett domstolsutslag i Pakistan.
Arméchefen general Kiani är mycket begåvad, väldigt respekterad och är antagligen inte intresserad av att styra ett land som Pakistan. Han är fullt upptagen med att balansera olika väpnande intressens krav liksom de amerikanska för att säkra fortsatt kontroll över situationen. Enligt en del öppna källor ska en del i västra Pakistan vara trötta på både USA och olika upprorsgrupperingar.
Ett sätt för de som motsätter sig en överenskommelse i Afghanistan är att puffa Pakistan och Indien mot varandra. Ett sådant tillfälle börjar på söndag, då Commonwealth Games startar för nästan två veckors tävling i New Delhi. Olika grupperingar som Haqqaninätverket, Ilyas Kashmiri's 313 brigad och Tehrik-i-Taliban kan slå till mot mål i Pakistan (Karachi), New Delhi och Kashmir för att utlösa motreaktioner. I den hypotesen ingår att Pakistanska armén tvingas byta tyngdpunkt till öster för att höja beredskapen mot Indien. Det skulle betyda ett lättat tryck i västra och södra Pakistan samt östra och södra Afghanistan. Det skulle bli ett bättre förhandlingsläge mot den afghanska regeringen och det internationella samfundet. Vid räden i Mumbai 2008 visade den indiska regeringen stor återhållsamhet trots 173 döda, frågan är vad som händer den här gången.
