FM Informationsdirektör Erik Lagersten bemöter kritiken i Svd artiklar om rapporteringen från Afghanistan korrekt och trovärdigt på FM hemsida. (Tack Alibaba)
Först bara en liten blänkare om rapporteringsskyldighet. Försvarsmakten rapporterar till Regeringen. Försvarsministern verkar vara informerad. Det är Regeringen som informerar Riksdagen. Om svenska folket vill höra något genom Riksdagen kallar den normalt Försvarsmakten. Vad jag vet har Försvarsmakten alltid hörsammat en sådan kallelse.
I SvD går Mikael Holmström igenom fyra skäl varför Försvarsmakten skulle mörka bilden av Afghanistan.
1. Militär sekretess. Ja, tänk om en del kunde förstå vad en motståndare kan läsa ut av till synes oskyldiga rader. Om du som motståndare vet att planet kom 46 min efter stridens början kan du få reaktionstider klarlagda när rapporter kommer ut om när understöd begärdes. Jag har själv en gång i tiden bestämt geografiskt område på några hundra meter när genom studier av ett foto med ett berg i bakgrunden. Det blev en bra startpunkt. Små bitar blir ett hyggligt pussel till slut för den som har tålamod. Det är hela tiden en fråga om avvägningar, och hur länge specifik information behöver vara skyddad. Här finns det alltså detaljer som inte rapporteras, men att saker skett och omständigheter i stort kan nästan alltid rapporteras.
2. Politisk hänsyn. Nej, Regeringen informeras ständigt. Om något skulle vara allvarligt informerar regeringen oppositionen. Det fungerar även i de ombytta rollerna.
3. De anhöriga. Alla som tjänstgör vet hur mycket de anhörigas stöd betyder och vikten av korrekt information. Det skulle bli mycket upprört om förbandet upptäckte att chefer mörkade vad som händer. Inte värt risken. Att sedan den enskilde kan nå sina anhöriga snabbare är inte så konstigt. Den enskilde ringer om sin bild. Ansvariga måste samla mångas bilder för att kunna förmedla sin bild. Däremot kan säkert informationstjänsten ge en fylligare information om situationen och även använda ett mer beskrivande språk. Jag har själv hört insatschefen ge order om att det inte får heta incident, utan strid eller stridskontakt i rapporteringen. Här tycker jag att informationstjänsten har blivit bättre med tiden.
4. Rekryteringsproblem. Här finns det en hel att problematisera kring. Jag tror att Mikael Holmström har en poäng i att det är svårt att rekrytera folk med om man visar verkligheten i en rekryteringssituation. Har någon sett bilder på lemlästade människor i en bil med budskapet att bli ambulansförare? Det är en svårighet, och jag har ibland haft svårt att ta till mig en del rekryteringsannonser. Men då har min känsla varit att bilden kan skapa felaktiga förväntningar. Jag har aldrig hört eller uppfattat att Infostabens medarbetare ens antydningsvis resonerat om att budskapet riskerar rekryteringen. I övrigt tror jag att Mikael Holmström har en vinkel med den allmänna myndighetsinformationen. Jag har också hört många kommentarer om propaganda eller liknande. Jag känner inte det, men visst är den ganska tråkig och möjligen kontraproduktiv till slut. Men det har inte heller med mörkning att göra.
Mikael Holmström är en duktig reporter som jag alltid försöker läsa och kommer fortsätta läsa. Han har många bra avslöjanden i bagaget, men det här är inte ett av dem.
Om samma ämne
SvD
