2012-03-04

Rekommendation - Strategiska realiteter

Den som vill få underlag till vidare tankar och diskussionsuppslag efter Putins valseger kan med fördel läsa Wisemans genomgripande analys om Sveriges förhållande till Ryssland och vårt geopolitiska läge. Det är en genomgripande analys med flera intressanta tillstånd som ofta kommer bort i debatten. Rusta dig för debatten och diskutera vår säkerhetspolitik och omvärlden både här och hos andra bloggar.


Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

På fel skär i Arktis?

Det stora numret i gårdagens lördagsintervju i Ekot med miljöminister Lena Ek var att hon vill stoppa energiutvinningar i Arktis, något som för närvarande inte är regeringens linje. Miljöministern driver naturligtvis sin linje från ett miljöperspektiv, men för att lyckas måste man ha en strategi där de medel och metoder som kan uppbådas har en realistisk möjlighet att nå målet i konkurrens med andra intressen.

Socialdemokraterna kan också sägas ligga nära centerpartiets linje i frågan efter förra årets motion om Arktis och Barents. Problemet med denna linje är att omgivningen har en helt annan agenda. Eftersom världens energiomställning är så långsam i förhållande till de sinande olje- och gasreserverna, så kommer prospekten om väldiga fyndigheter i Arktisområdet att inkorporeras i olika aktörers nationella säkerhetsintressen. Ryssland, Kanada och Norge driver tydliga linjer i frågan, och även USA börjar så smått vakna liksom Kina. Regeringens linje är hittills, enligt Ekot, att inte föra fram några krav på ett moratorium om stopp för utvinning i Arktis. En realistisk hållning, om än större risk för miljön.


För Rysslands del är området viktigare än för de flesta. Ryssland har en tydlig Arktisstrategi, något som Wiseman gick igenom för en dryg månad sedan. Prospekteringar och informationsoperationer följs med konkreta åtgärder som uppbyggnaden av arktiska brigader och stationerandet av minst ett Mistralfartyg vid Norra flottan i Murmanskområdet. Ryssland, vars egna fyndigheter är på upphällningen kommer svartsjukt att slå fast om det område de kan komma i besittning av. Inte minst i ljuset av den demografiska störtloppsbacke som landet befinner sig i, så måste landet försäkra sig om tillgångar för att kunna vända den allvarliga trenden. Mellan 1987 och 1999 minskade födelsetalen med 50 %, vilket tillsammans med dålig folkhälsa innebär att den ryska befolkningen kommer att minska med 1/3 till 2065.

Norge för sin del följer en strategi med två spår. Å ena sidan talar de diplomatiskt med Ryssland och har lyckats göra överenskommelser i segdragna förhandlingar om gränser. Men landet står kontinuerligt värd för övningen Cold Response där NATO över högintensiva operationer med FN-mandat i vinterklimat. Årets övning startar så smått på måndag med förberedelser och en vecka senare drar den operativa fasen i gång. Delar av övningen äger rum i norra Sverige. Tyvärr utan stöd från Lapplands jägarregemente som en av regeringarna Persson utan strategisk blick lade ned i försvarsbeslutet 2000. Sverige deltar med ungefär 1500 soldater och sjömän. Det är bland annat enheter ur 191. mekbataljonen, 193. jägarbataljon, 211. och 212. stridsflygdivisionerna samt spännande nog Visbykorvetten HMS Härnösand.

2012-03-01

Minskad osäkerhet för Gripen?

Osäkerheten i Försvarsmaktens underlag till regeringen om intervallet 60-80 uppgraderade Gripenplan minskade när ryska försvarsministeriet idag bekräftade att man tecknat kontrakt med Sukhoi för leverens av ytterligare 92 exemplar av attackplanet SU-34 fram till 2020.

Det vackra, tvåsitsiga flygplanet kan bära all slags last som luftmåls-, attack- och sjömålsrobotar som styrda bomber, raketer, telekrigskapslar och kärnvapen. En eller två grupper SU-34 flygande på låg höjd över Östersjön i överljudsfart beväpnade med den snabba sjömålsroboten P-800 Oniks är en mardröm för varje amiral på västsidan. Planet är en utveckling av SU-27 och har samma styrkor som detta i form av manöverbarhet, räckvidd och lastvikt. För att kunna bära upp till 8 ton last på 12 pyloner har den dock fått offra lite fartprestanda.

Tillsammans med det tidigare kontraktet på 32 flygplan som nu är under leverens, så är alltså planen att landet ska förfoga över fem divisioner 2020. Dessa ska ersätta väsentligt fler av den olycksdrabbade typen SU-24 och möjligen också TU-22M. Den första divisionen upprättas i västra militärområdet.

Tidigare har det annonserats att den ryska SU-34-flottan skulle bestå av cirka 200 plan. Min tumregel om 70 % håller hyggligt och en möjlighet att koncentrera två-tre SU-34 divisioner i väst tillsammans med de andra byggstenarna i det ryska flygvapnet, PAK FA och SU-35, är respektingivande, indeed.


Nu behöver inte svenska åtgärder vara ett symmetriskt svar, utan det kan lika gärna handla om att anskaffa och sätta upp en kvalificerad luftvärnsbataljon på Gotland. Den svenska möjliga uppgraderingen av Gripen är ju inte avsedd för att starta kring 2020, då det nya ryska flygvapnet sannolikt nått initial operativ förmåga. I nuvarande tappning av obalans mellan uppgifter och resurser kommer vi ha 2/3-försvaret klart vid den tidpunkten om inte betydande ekonomiska förstärkningar sker.


Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet