Det är motigt i försvarsreformen just nu. I måndags morse rapporterade Ekot att budgeten för 2012 tvingar Försvarsmakten att spara på den viktiga övningsverksamheten. Bataljonsövningar och samövningar för marina förband kommer att ställas in, erfar Ekot, om inte Försvarsmakten lyckas ta med sig tillräckligt anslagssparande från 2011.
Den ansvarige för den så kallade förbandsproduktionen, generalmajor Gunnar Karlsson säger till Ekot:
"Krigsförbandens förmåga kommer att växa till lite långsammare än vad den skulle kunnat ha göra. Vi har ett behov av att ta igen den här övningsverksamheten så småningom."
och
"Det som framför allt minskar är förmågan att kunna övar i större marina förband, att öva flera fartyg tillsammans under längre tid i mer komplexa scenarier. Det enskilda fartyget och de enskilda sjömännen kommer fortfarande att kunna få mycket bra övningsverksamhet."
Nu är det inte generalmajor Karlsson som tilldelar pengar och andra resurser till Försvarsmakten, så denne har en tuff uppgift framför sig. Förbanden har inte med sig farten i utgången av backen som man säger i störtlopp. I Försvarsmaktens rapport för tredje kvartalet 2011 heter det bland annat om det här året så här långt:
"På grund av den begränsade tillgången på GSS under 2011 har verksamheten vid förbanden, förutom att säkerställa internationella insatser och NBG 11, till stor del bestått av att ingå i insatsberedda skyddsstyrkor (IBSS), bestrida högvakt och genomföra befattningsutbildning av soldater. Effekten av denna påverkan på tiden för övning har blivit större än vad som förutsågs vid planeringen av årets verksamhet. Vid arméförbanden har dessutom begränsningar i ekonomin med anledning av reduceringar under året påverkat verksamheten. Övning Brigstri (ledningsövning i brigadram) har ställts in och arméns Markstridsdagar har flyttat till 2012, vilket innebär att efter genomförd beredskapsperiod för NBG 11 har ingen samordnad verksamhet över kompaninivå skett inom armén för att utveckla förbanden mot IO 14."
För de marina förbanden heter det i samma kvartalsrapport:
"Verksamheten vid marinförbanden har genomförts enligt plan men bedömningen är att målsättningarna inte kommer att uppnås under 2011 i vissa avseenden. I och med att marinens slutövning, SWENEX 3, ställts in till följd av ekonomiska reduceringar prognosticeras ett underskridande av målsättningen att med marina stridskrafter uppträda i sammansatta förband."
Som försvarsintresserade känner till är det en etablerad sanning att Försvarsmakten inte klarar av att styra sin ekonomi, underförstått förbrukar för mycket pengar. För att citera regeringens pressmeddelande när den senaste Generaldirektören utnämndes:
"Regeringen vill tillsammans med Försvarsmakten stärka ekonomistyrningen för att värna verksamhetens kvalitet. Detta för att Försvarsmakten inte igen ska hamna i en situation med stora underskott i förbandsverksamheten som framtvingar snabba verksamhetsförändringar. Därför har en färdplan för balans på förbandsanslaget arbetats fram, där Ekonomistyrningsverkets (ESV) rekommendationer är en del. I budgeten kommer ESVs synpunkter och rekommendationer från i våras följas upp."
Det verkar dock som om ESV rekommendationer eller generaldirektörer har uppnått motsatt resultat - underskott i verksamhet - när det gäller att balansera förbandsverksamheten med hänsyn till läget inför 2012. Det går att fundera på, om inte det är så att den etablerade sanningen i själva verket är en myt. En sammanställning av ekonomisk statistik från Försvarsdepartementet när det gäller Försvarsmaktens disponibla medel avseende tilldelning och utfall är en intressant läsning (högra tabellen). I statistiken från 1997 till 2010 visar det sig att Försvarsmakten har ett utfall som i löpande priser är nästan 1,6 Mdkr/år mindre än tilldelningen. Detta är dock lite högt (~ 4 %) avseende precision, vilket skulle motivera förstärkt uppföljning. Intressant nog är ekonomin avsevärt mycket mer precis åren 1997 - 2000 än senare, alla senare åtgärder till trots. Under dessa år uppgår skillnaderna till 350 Mkr/år. Orsaken till de ständiga underutnyttjandet står nog mer att finna i ständigt förändrad ledningsorganisation från 2000 och därtill kopplade omstruktureringar av organisationen i stort.
Med tanke på att Försvarets materielverk ibland har svårt att upparbeta pengar och att det alltid kommer att vara fluktationer i såväl insats- som övningsverksamhet, så finns det anledning att överväga ökad flexibilitet mellan de olika anslagen i syfte att minska behovet att bromsa i förbandsverksamheten.
Försvarsmakten har under femton års tid befunnit sig i ett underläge när det gäller berättelsen om sin ekonomi. Likt blåsippans ankomst har talet om svarta hål varit en årlig begivenhet. Dessa hål är inte försvarets oförmåga att planera, utan inget annat än en konsekvensbeskrivning efter jämförelsen mellan regeringars ambitioner och samma regeringars tilldelning av resurser. I de svarta hålen trollas underfinansieringar bort, medan materiell förnyelse skjuts på framtiden och tillväxtlinjalerna för personal planas ut.
I kombination med en psykologisk försiktighet när det gäller förbrukning i genomförandet ökar risken för att vi så småningom får ett försvar i förvar. Först oövat, sedan oönskat.
Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet
